Sveriges marina musikkår, förr och nu

Den svenska musikkåren består i dag av 30 yrkesmusiker som alla är anställda på heltid, och de är stationerade i Karlskrona, som är den stad musikkåren bildades i under 1680-talet. Varje år har de omkring 150 uppträdanden, som exempelvis vid officiella statsbesök, högvakter, kungliga audienser, tattooer med mera. Marinens Musikkår har spelat ceremonimusik vid flera utlandsmissioner, till exempel i Kosovo, Afghanistan och Bosnien. Den marina musikkåren har en betydande funktion vid olika konserter även för allmänheten, deras repertoar har ett brett spektrum, och de spelar inte bara för enstaka målgrupper. De marknadsför Försvarsmakten på ett bra sätt, och tycker om att hela tiden möta ny publik. Efter den långa utveckling som Marinens Musikkår haft är det av stor vikt att den militära musiken hela tiden bevaras och utvecklas, även i framtiden. Musikkåren samarbetar ständigt med solister och erkända dirigenter, och de är i dag uppskattade över hela världen. Varje år ger de flera omtyckta spelningar runt om i Sverige, och deras publik är både många och hängivna.

Marinens Musikkårs begynnande

Marinens musikkår härstammar tillbaka till 1680, när enstaka musiker och mindre orkestrar arbetade med att spela på fartyg som tillhörde svenska flottan. Det är helt säkerställt att det i Karlskrona funnits marina musikkårer, sedan 1685. Dagen innan Amiralitetskyrkan (Ulrica Pia) öppnade samma år, marscherade flottans musiker runt om i staden för att meddela dess invånare att den nya kyrkan skulle invigas dagen efter.

Marina Musikkårens utveckling genom åren

I början hämtades nya musiker från den volontera marinen, olika marina regementen och från skeppsgossekåren. Den Kungliga Flottans Musikkår bildades 1862, i Karlskrona, den stad det en gång börjades i. August Friedrich Fiedler hette deras första musikdirektör och han ledde den musikkår som frivilliga ställde upp i, under tio år. När Kungliga Flottans Musikkår bildades 1862 spelades det endast på mässingsinstrument. År 1868 inrättade de officerare som var med i flotten en slags musikkassa, för att få in pengar till instrument och andra tillbehör som musikerna var i behov av, och medlemmarna bidrog med 0,3 procent av sin årliga lön. Under 1700-talet utökades marinkåren med nya instrument, bland annat: fagott, trumpet, flöjt, trummor och horn. När musikdirektör, Georg Ringvall tog över ledarskapet kom klarinetten att bli ett nytt instrument i musikkåren.

Kåren utökas

För att musikkåren skulle kunna ha en stor orkester på land, utökades kåren till 45 musiker, under andra världskriget. De som spelade i land skulle verka både i militärt- och civilt syfte, och till sjöss på flottans fartyg fanns två sextetter. Under denna tid bestod alla musiker av studenter eller soldater som hade lägre rang, och musikdirektören som styrde musikkåren var en militär med en kaptens- eller löjtnantsgrad. De här musikerna hade spelandet som en deltidsyssla, och när de inte spelade hade de viktiga sysslor inom flottan, de kunde exempelvis arbeta som sjukvårdare eller med administrativa uppdrag.

Omorganisation av svensk militärmusik

År 1957 gjordes en omorganisation, och blåsorkestern blev mer internationell, däremot minskades musikkåren från 45 till 25 musiker, och nu fick orkestern namnet: Flottans Musikkår. Detta namn ändras dock redan 1960 till orkestern Militärmusikkåren i Karlskrona. År 1971 omorganiserades den svenska militärmusiken återigen, landets alla musikkårer blev civila och blev kallade för regionmusik. Nu blev det officiella namnet Regionmusiken Karlskrona.

Militärmusikens roll

Under 1800-talets början och även i 1800-talets mitt betydde militärmusiken mycket för det svenska musiklivet, där militärmusiken betydde kultur, medan de enskilda musikerna endast sågs vara en utväg för det regionala musiklivet. Det var först i slutet på 1800-talet som andra orkestrar växte fram, bland annat blåsensembler och blåsorkestrar, och det var i föreningar, brukssamhällen och inom frikyrkorna det blev vanligt. Det blev även allt vanligare att teatrar anlitade musiker från de militära orkestrarna. När 1960-talet närmade sig sitt slut, fanns det hela 25 professionella militärkårer i Sverige, med omkring 600 musiker.

År 1993 kom Försvarsmakten överens med Karlskrona kommun och landstinget i Blekinge län att de återigen skulle ta över huvudansvaret för Marinens Musikkår. Först tillhörde musikkåren Marinbasen i Karlskrona, men överflyttades snart till Försvarsmusikcentrum i Strängnäs och P10. Både 2006 och 2008 hotades musikkåren att läggas ner, och det föreslogs att kåren skulle flyttas till Stockholm, men så blev det inte, Försvarsmusikcentrum lades ner efter ny omorganisation. År 2010 kom försvarsmusiken att ligga under Livgardet, för att 2013 återigen hotas av nedläggning, men än en gång stannade musikkåren kvar i Karlskrona.